FM Maria Björnberg-Enckell, Stadsfullmäktig i Helsingfors, ordförande för Sydkustens landskapsförbund

Insändare HBL (2.2.12) om skolnätet i Helsingfors

Den aktuella skolnätsprocessen i Helsingfors har skapat oro och diskussion. Eftersom skolan är avgörande för barnens språkliga och kulturella identitet, uppfattas förändringar som ett slag mot själva hjärtat av svenskheten. Få ändringar har gjorts i det svenska skolnätet under senaste dryga tre decennier efter grundskolans införande och de tidigare privatskolornas kommunalisering.  Under flera års tid har det finska skolnätet i staden genomgåtts och distriktvis behandlats i utbildningsnämnden. Skolor har sammanslagits och enheter avvecklats då antalet barn i olika stadsdelar fluktuerat. Det svenska skolnätets genomgång har uppskjutits bland annat pga. den administrativa sammanslagningen av dagvården och skolan som äntligen kunde genomföras i januari 2011.
Corinna Tammenmaa (Hbl 27.1) belyser frågan om de svenska gymnasiernas framtid i hela Svenskfinland och efterlyser nytänkande och lösningar som garanterar en jämlik gymnasieutbildning på svenska och på finska. Hon påpekar att ett gymnasium med färre än 200 elever är en liten enhet som förlorar i effektivitet mot en enhet om ca 400-450 elever. Tre av huvudstadsregionens nio gymnasier har ett elevantal kring 150 elever, medan de populäraste enheterna Mattliden som enda gymnasium har över 500 elever, och Brändö, samt Lärkan har något under 400 elever. Alla fyra gymnasier i Helsingfors delar idag fastighet antingen med ett lågstadium eller ett högstadium, vilket för tex. Norsens del idag innebär en skolvardag med 530 elever under samma tak, men två olika skolor och två olika administrationer, två lärarkårer.
Avsaknaden av gymnasieplatser för helsingforsare med medeltal under 7,5 har under senaste år bidragit till att fylla grannstädernas, så som Sibbos och Vandas små gymnasier. Oberoende av om huvudstadsregionens städer sammanslås eller inte, kommer en samordning av gymnasieundervisningen i regionen att ske och då kommer större enheterna att vara bättre rustade än mindre. I Helsingfors borde gymnasienätet utvecklas och förstärkas så att gymnasierna kan möta såväl de pedagogiska, sociala som ekonomiska utmaningarna under kommande decennium.
Processen kring skolnätet i Helsingfors har avvikit från motsvarande finska såtillvida, att personalen och politikerna involverats i diskussionerna redan innan beslutsförslag funnits. De konkreta förslagen gällande förändringar och lösningar kommer att presenteras för utbildningsnämndens svenska sektion den 8.3 varefter förslagen skickas på remiss till skolorna så att personal, föräldrar och direktioner ges möjlighet att komma med kommentarer och förslag. Den aktuella granskningen gäller samtliga gymnasier, dagvården och skolan i Tölö och Södra distrikt, Västra distriktet, samt specialskolorna. Svenska sektionen tar ställning till revideringen senast den 7.6. Förändringar i Västra distriktet sker tidigast hösten 2013 och i Södra och Tölö distrikt tidigast 2014.
 
Maria Björnberg-Enckell,
Stadsfullmäktig, Helsingfors