Helsingforspolitiker, trebarnsmamma, litteraturvetare och stadsfullmäktig sedan 2005
Centrala förtroendeuppdrag:
- Ledamot av Stadsfullmäktige i Helsingfors 2005 –
- Ordförande för Sydkustens landskapsförbund rf. 2006 –
- Ledamot av Utbildningsnämnden 2005 –
- Ersättare i Helsingfors Stadsstyrelse 2011 –
- Miljönämnden Stadsstyrelsens representant 2011 –
- Ledamot av delegationen för språkärenden vid justitieministeriet 2008-2011
- Styrelsemedlem Svenska framtidsskolan ab (Practicum) 2009 –
- Ersättare Nylands förbund Lanskapsfullmäktige 2009 –
- Ledamot av delegationen för den svenska verksamheten vid Helsingfors universitet 2005 –
- Folktingsdelegat 2005 –
- Medlem av församlingsrådet vid Södra svenska församlingen, Hfors 2002 – 2008, församlingsrådet vid Johannes 2009 –
- Styrelsemedlem Villa Karos vänner, Luckan, Viirus,
- Litterär produktion:*
- Morgon vid räcke, Söderströms 1995.
- Essä i antologin De Andra, Söderströms 2009.
Filosofie kandidatexamen vid Nordiska språk med svensk litteratur som huvudämne. Författaren, privatsfären och publiken -en undersökning av den författarbiografiska tolkningens roll i mottagandet och förståelsen av Ulf Lundells rocktexter, Helsingfors universitet 1990.
Studerande vid Hanken 1988-1996, kurser i bl.a. bokföring (den viktigaste!), företagsadministration och marknadsföring.
Producentkurs vid Teaterhögskolans Fortbildningsenhet 1996, en av de första. Tietoa tuottajalle – Helsinki 2000 kulttuurikaupunki ja sponsorointi, i samarbete med Pia Halme och Isa Nilsson, 1996.
Regional försvarskurs, Tusby 2006
Samhälleligt orienterad sedan unga år, talar sju språk, intresserad av tro, vetenskap och historia.
FM Maria Björnberg-Enckell, Stadsfullmäktig i Helsingfors, ordförande för Sydkustens landskapsförbund
Insändare HBL (2.2.12) om skolnätet i Helsingfors
Den aktuella skolnätsprocessen i Helsingfors har skapat oro och diskussion. Eftersom skolan är avgörande för barnens språkliga och kulturella identitet, uppfattas förändringar som ett slag mot själva hjärtat av svenskheten. Få ändringar har gjorts i det svenska skolnätet under senaste dryga tre decennier efter grundskolans införande och de tidigare privatskolornas kommunalisering. Under flera års tid har det finska skolnätet i staden genomgåtts och distriktvis behandlats i utbildningsnämnden. Skolor har sammanslagits och enheter avvecklats då antalet barn i olika stadsdelar fluktuerat. Det svenska skolnätets genomgång har uppskjutits bland annat pga. den administrativa sammanslagningen av dagvården och skolan som äntligen kunde genomföras i januari 2011.
Corinna Tammenmaa (Hbl 27.1) belyser frågan om de svenska gymnasiernas framtid i hela Svenskfinland och efterlyser nytänkande och lösningar som garanterar en jämlik gymnasieutbildning på svenska och på finska. Hon påpekar att ett gymnasium med färre än 200 elever är en liten enhet som förlorar i effektivitet mot en enhet om ca 400-450 elever. Tre av huvudstadsregionens nio gymnasier har ett elevantal kring 150 elever, medan de populäraste enheterna Mattliden som enda gymnasium har över 500 elever, och Brändö, samt Lärkan har något under 400 elever. Alla fyra gymnasier i Helsingfors delar idag fastighet antingen med ett lågstadium eller ett högstadium, vilket för tex. Norsens del idag innebär en skolvardag med 530 elever under samma tak, men två olika skolor och två olika administrationer, två lärarkårer.
Avsaknaden av gymnasieplatser för helsingforsare med medeltal under 7,5 har under senaste år bidragit till att fylla grannstädernas, så som Sibbos och Vandas små gymnasier. Oberoende av om huvudstadsregionens städer sammanslås eller inte, kommer en samordning av gymnasieundervisningen i regionen att ske och då kommer större enheterna att vara bättre rustade än mindre. I Helsingfors borde gymnasienätet utvecklas och förstärkas så att gymnasierna kan möta såväl de pedagogiska, sociala som ekonomiska utmaningarna under kommande decennium.
Processen kring skolnätet i Helsingfors har avvikit från motsvarande finska såtillvida, att personalen och politikerna involverats i diskussionerna redan innan beslutsförslag funnits. De konkreta förslagen gällande förändringar och lösningar kommer att presenteras för utbildningsnämndens svenska sektion den 8.3 varefter förslagen skickas på remiss till skolorna så att personal, föräldrar och direktioner ges möjlighet att komma med kommentarer och förslag. Den aktuella granskningen gäller samtliga gymnasier, dagvården och skolan i Tölö och Södra distrikt, Västra distriktet, samt specialskolorna. Svenska sektionen tar ställning till revideringen senast den 7.6. Förändringar i Västra distriktet sker tidigast hösten 2013 och i Södra och Tölö distrikt tidigast 2014.
Maria Björnberg-Enckell,
Stadsfullmäktig, Helsingfors
Artiklar & Insändare
- Insändare Hbl 2.2 2012 om skolnätet i Helsingfors
- Insändare Hbl 20.10.11: Bildning förutsätter utbildning
- Björnberg-Enckell ställer upp i Rikdsagsvalet i vår
Tal
- Tal Sydkustens förbundsmöte 19.4.12 Pargas
- Botby grundskola 21.3.12: Om jämlikhet
- Tal Partistyrelsen 10.2 2012 utbildningens struktuer
Kontakta mig
- maria.bjornberg-enckell [a] sfp.fi
- 040 774 6797
- Läs min blogg »