Helsingforspolitiker med många uppdrag inom utbildnings- och kulturfältet, trebarnsmamma, litteraturvetare och stadsfullmäktig sedan 2005
Centrala förtroendeuppdrag:
- Ledamot av Stadsfullmäktige i Helsingfors 2005 –
- Ordförande för Sydkustens landskapsförbund rf. 2006 –
- Ledamot av Utbildningsnämnden 2005 –
- Ledamot av delegationen för språkärenden vid justitieministeriet 2008-2011
- Styrelsemedlem Svenska framtidsskolan ab (Practicum) 2009 –
- Ledamot av delegationen för den svenska verksamheten vid Helsingfors universitet 2005 –
- Folktingsdelegat 2005 –
- Medlem av församlingsrådet vid Södra svenska församlingen, Hfors 2002 – 2008, församlingsrådet vid Johannes 2009 –
- Styrelsemedlem Villa Karos vänner, Luckan, Viirus, Barnavårdsföreningen
- Litterär produktion:*
- Morgon vid räcke, Söderströms 1995.
- Essä i antologin De Andra, Söderströms 2009.
Filosofie kandidatexamen vid Nordiska språk med svensk litteratur som huvudämne. Författaren, privatsfären och publiken -en undersökning av den författarbiografiska tolkningens roll i mottagandet och förståelsen av Ulf Lundells rocktexter, Helsingfors universitet 1990.
Studerande vid Hanken 1988-1996, kurser i bl.a. bokföring (den viktigaste!), företagsadministration och marknadsföring.
Producentkurs vid Teaterhögskolans Fortbildningsenhet 1996, en av de första. Tietoa tuottajalle – Helsinki 2000 kulttuurikaupunki ja sponsorointi, i samarbete med Pia Halme och Isa Nilsson, 1996.
Regional försvarskurs, Tusby 2006
Samhälleligt orienterad sedan unga år, talar sju språk, intresserad av tro, vetenskap och historia.
Stadsfullmäktige 21.10.09: Välfärdsplanen för barn och unga
Herr ordförande, bästa fullmäktige,
arvoisa puheenjohtaja, hyvät valtuutetut,
Väntar man på något gott väntar man inte förgäves, sägs det och så är det med välfärdsplanen för barn och unga. De svårigheter som drabbar barn och unga utgör ett konkret framtidshot. Välfärdsplanen – som hittills finns endast på finska – är inte lättläst, men en ambitiös och omfattande kartläggning av situationen i Helsingfors. Tack alla som bidragit. Såväl tjänstemän som förtroendemän har gjort ett gränsöverskridande arbete för att trygga en av stadens centrala strategiska målsättningar, och att därmed garantera framtiden för vår stad.
Hyvinvontisuunnitelmasta ilmenee selvästi, että valtaosa kaupungin lapsista ja nuorista voi hyvin, mutta ongelmakohtia löytyy ja varsinkin nuorten huostaanotot ovat huolestuttavan yleisiä. Eikä lapsiperheiden arki todellakaan ole ruusuilla tanssimista. ”Suomi on kova maa” kuten viime viikkoisessa HS:ssa toimittaja otsikoi kolumninsa. Täällä ei myöskään muun maailman tapaan juuri huomioida lapsia yleensä tai erikseen. Siitä saa jokainen lasten kanssa matkustava aina muistutuksen. Muuttuvatko lapset jotenkin suloisemmiksi ulkomailla, vai onko niin että täällä ei oikeasti pidetä eikä välitetä lapsista?
Huono-osaisten lasten elinolosuhteita on parannettava, koska köyhyys on selvästi lapsiperheiden ongelma. Mikäli taloudellinen tilanne on kunnossa, perheitä vaivaa ajan ja voimien puute. Kiire ja suorituspaineet ovat astuneet aivan pienten lasten maailmaan, maalaisjärki on kadoksissa ja yhteiskunta joutuu kantamaan yhä enemmän vastuuta. Kuuntelemisen kulttuuria on vahvistettava, varsinkin kun lapsista kyse.
Allmänt
Välfärdsplanen har kommit till som ett samarbete, som arbetssätt har metoden varit tungrodd, men resultaten är goda. Spetsprojekten (kärkihankkeet) pekar på genuin vilja att arbeta över förvaltningsgränserna, något som måste bli en självklarhet.
Planen gäller alla barn i staden, men den är i stort sett språkblind i förhållande till det svenska. Den förhåller sej inte på något sätt till situationen de svenskspråkiga barnen och unga befinner sej i då de får svårigheter. Här står inget om avsaknaden av mentalvård för barn på svenska, inget om hur det går i en situation där barnet omhändertags av myndigheterna.
Hallintokeskus on pyytänyt lausuntoja myös kolmannen sektorin toimijoilta. Kuitenkaan yksikään ruotsinkielinen taho, esimerkkinä Folkhälsan ei ole sitä saanut tai ei ole vastannut. Eikö suunnitelma koske ruotsinkielisiä lapsia ja nuoria, vaikka esim. alkoholinkäyttö oli muutamia vuosia sitten tutkimusten mukaan ruotsinkielisillä nuorilla runsaampaa? Olisi toivottavaa, että tämän työn jatkuessa kolmannen sektorin näkemykset ja toiminta huomioitaisiin paremmin jo resurssien talteenottamiseksi.
Kun yli kahden miljardin euron opetusviraston, terveysviraston ja sosiaaliviraston pitäisi toimia yhteen kouluterveydenhoidon ja lasten huostaanottojen tehostamisesti, tarvitaan vielä paljon työtä organisaatioiden eri tasoilla eikä vain johdon kesken. On hyvä, että kärkihankeet osaltaan edellyttävät kaupungin hallintokuntien välisten rajojen ylittämistä. Lasten ja nuorten arjen sujumisen suhteen pitäisi olla itsestään selvää että eri virastot toimivat saumattomasti yhteen lapsen eduksi. – Tämä asia ei kuulu meille, soittakaa muualle, on helsinkiläistä hallinnonkulttuuria jonka on muututtava. Palveluiden laadun, sekä tehokkuuden lisääminen edellyttää asukaslähtöistä näkökulmaa jossa varhainen puuttuminen toimii, koska jokainen työntekijä kantaa vastuuta näkemästään.
Sfp-gruppen vill, att de barn och unga som behöver hjälp kan få hjälp vid första kontakt eller vid första lucka. Det borde vara en självklarhet för tjänstemännen att göra barnets sak till sin och att föra ärendet vidare till rätt instans.
Tredje sektorns aktörer och servicen
Mannerheims barnskyddsförbund påpekar att tredje sektorn inte inbjudits att delta i arbetet med planen. I en stor stad som Hfors är det förståeligt, men utgör ett slöseri med resurser. Basservicen för barn och unga produceras inte enbart av staden, utan av flera aktörer så som Folkhälsan, Barnavårdsföreningen med flera, vilka borde ha blivit hörda. Det handlar om långa, pålitliga kompanjoner där tex. en förening vars målsättning är att stöda barn och unga producerar tjänster, så som eftermiddagsverksamhet, men också grundskolning och dagvård produceras på detta sätt.
Rkp:n ryhmä seuraa hieman huolestuneena kaupungin oman palvelutuotannon kasvattamisesta aloilla joilla löytyy pitkä-aikaisia, luotettavia, kolmannen sektorin toimijoita. Voiko olla parempaa kansalaisyhteiskuntaa tukevaa toimintaa kuin yksityisen (voittoa tavoittelemattoman) sopimuskoulun toimintaedellytysten turvaaminen? Kilpailulainsäädännön mutkia on pyrittävä suoristamaan niin etteivät vapaaehtoistyönä johdettujen organisaatioiden resursseja hukata.
FNs barnkonvention 20 år
När vi firar FN:s barnkonventions 20 år vill Sfp:gruppen betona hörandet av barn, framför allt i ärenden som berör dem själva, men också i andra ärenden som berör trafikfrågor och planeringslösningar. ”Barn har rätt att fritt uttrycka egna åsikter i alla frågor som rör honom/henne. Barnets åsikter ska beaktas med hänsyn till dess ålder och mognad”(barnkonventionen artikel 12)
Hörandet har ägt rum, men genom utökad remissrunda till exempelvis skolelevsförbunden hade hörandet effektiverats.Tanter och farbröder som de flesta av oss här idag också är, har gjort sitt bästa, men hur hade den sett ut om målgruppen fått kommentera? Barnens rätt till hörande och medbestämmande ska vara garanterade och det finns både behov och nytta av att förstärka de ungas stämma i beslutsfattandet.
”Ung röst på stan”- projektet är ett viktigt forum, men passar bäst barn i grundskoleålder. Andra stadiets ungdomar som närmar sej vuxen ålder behöver andra kanaler. Signalerna från ungdomarna har varit tydliga – man önskar ett ungdomsfullmäktige också i Helsingfors. Ungdomsfullmäktige hjälper inte den som har det svårast, men utgör ett forum för barnens och de ungas medbestämmande och påverkan överlag. Det kunde inspirera en ny generation beslutsfattare.
Rkp:n ryhmä kannattaa nuorisovaltuuston selvittämistä koska se toisi lasten näkökulmaa päätöksentekoon. Ikärajan asettaminen 16 vuoteen olisi suotava. Nuorisovaltuusto vahvistaisi kaupungin strategista pyrkimystä prosesseihin jotka ovat asukaslähtöisiä – helsinkiläisten tarpeiden ja toiveiden kuulemista. Siksi teen seuraavan toivomusponnen: Sfp:gruppen föreslår därför följande hemställningskläm:
Staden utreder grundandet av ett ungdomsfullmäktige, förslagsvis så att varje servicedistrikt i staden garanteras en viss representation.
Päätöksenteon lapsivaikutus
Parasta lasten ja nuorten hyvinvointia on neuvoloiden, päiväkotien, koulujen ja iltapäivätoiminnan eli peruspalveluiden laadun ja saatavuuden takaaminen. Vuoden 2010 budjettiehdotus on oikeilla linjoilla kun koulujen tuntiresurssista ja päiväkotipaikoista on pidetty kiinni.
Vakavasti autististen lasten kuten myös muiden vammaisten koulukyydit kilpailutettiin keväällä. Toimija vaihtui halvempaan ja asiaa tiedusteltaessa kerrottiin, että lapsille oli annettu edellisen toimijan puolesta liian hyvää palvelua. Nyt saatiin halvempaa jossa tylyt kuskit tuuppasivat puhumattomia lapsia vääriin osoitteisiin eikä vanhemmille osattu informoida lasten olinpaikasta. Aiheutettiin huolta ja hätää lapsille joille jo aivan pieni arjen muutos aiheuttaa tuskaa. Asiaan on tartuttu ja palvelu parantunut.
Tarvitaan päätöksentekoa jossa jo ennakolta punnitaan päätöksen lapsimyönteisyys varsinkin kun kyseessä ovat puolustuskyvyttömät kaikkein heikoimilla olevat, vammaiset ja mielenterveyspotilaat.
Rkp:n ryhmä toivoo nyt lamanaikaiseen päätöksentekoon päätösten vaikutusten arviointia. Kielellisten vaikusten arviointia olisi aina tehtävä merkittäviä muutoksia palveluihin esitettäessä. Lapsivaikutsten arviointi toisi osaltaan lasten ja nuorten näkökulmaa selkeästi esiin.
Sfp-gruppen utgår ifrån att konsekvensbedömning av besluten görs också ur språkligt perspektiv. I denna diskussion lyfter vi ändå fram konsekvensbedömning ur barnperspektiv. Hälsoverkningarna gäller förvisso hela befolkningen, miljöbedömningarna likaså. Men att tvingas fundera över om besluten är barnvänliga eller inte skulle stöda Helsingfors utveckling till en starkare, mer dynamisk och invånarvänligare stad.
Jag gör följande hemställnigskläm:
Staden utreder möjligheten att i sitt beslutsfattande konsekvensbedöma besluten ur barnperpspektiv, på samma sätt som man idag beaktar beslutens hälsoinverkan.
Kouluterveydenhuolto
Koulu tavoittaa koko ikäluokan ja siten sen merkitys lasten ja nuorten hyvinvoinnille on aivan keskeinen. Jos kouluissa voidaan paremmin ovat vaikutukset suuret.
Pyrkimys terveydenhoitajan päivittäiseen läsnäoloon koululla on keskeinen lasten hyvinvoinnin kannalta. Kouluissa sattuu ja tapahtuu eivätkä kaikki osaa irrotta naulaa sormesta. Kouluterveydenhuollon pullonkaula on koululaisilta kysyttäessä terveydenhoidon tavoitettavuus. Terveydenhoitajille ei välttämättä löydy kännykänumeroa. Lapset eivät tiedä kuka, missä ja miten saada apua. Kuullostaako kivikautiselta? On kysymys kohdentamisesta ja koordinoinnista, toisenlaisesta tavasta toimia ja asiakaslähtöisestä ajattelusta. Sähköisiä palveluita on kehitettävä niin että ne palvelevat lasten tarpeita ja edesauttavat ammattilaisten työtä, myös kouluissa.
Barnens rätt till vila och fritid
Välfärdsplanen för barn och unga består till stor del av åtgärder som man kan tycka att är rent ”bondförnuft”, något som borde vara självklart för alla som tänker efter. Barnkonventionen artikel 31 påminner oss om att ”Barn har rätt till vila, lek och fritid och till att delta i konst- och kulturaktiviteter”. Handen på hjärtat – hur ser det ut med våra barns rätt till vila, lek och fritid, till konst- och kulturaktiviteter? Ur planen framgår också att det inte alls står så bra till med barnens kulturella aktiviteter på fritiden. Många idrottar och sportar, men få håller på med kultur. Att en kulturpedagogisk plan enligt ett av spetsprojekten görs upp, ser Sfp gruppen som ett gott initiativ. Konst- och kulturfostran för barn tex. under de långa, ensamma eftermiddagarna kunde förstärkas. För att förbättra jämställdheten mellan barnen och öka välmåendet, borde läxläsning, och hobbyverksamhet så som konst- och fysisk fostran i högre grad ske under eftermiddagarna istället för på kvällarna.
Kärkihankkeena esiin tuotu harrastustoiminnan takaaminen kaikille on kannatettava asia mikäli siihen ei liity aikataulupaineiden myötä kiirettä eikä suorituspaineita. YK lapsikonvention mukaan lapsilla on oikeus lepoon, leikkiin ja vapaa-aikaan. Sitä ei voi tulkita arjen ankaralla aikatauluttamisella, mutta hyvinkin yksinäisten iltapäivien täyttämisellä lapselle mielekkäällä toiminnalla joka korostaa leikkiä ja lepoa. Pienten lasten myöhäisillan treenit urheilu-halleilla voitaisiin kieltää kaupungin omistamissa tiloissa, eikä näin toimivia urheiluseuroja pitäisi tukea.
Folkhälsanin vapaa-ehtoisvoimin toimiva Farfar i skolan (isoisä koulussa) on tuonut koulujen välitunneille ja arkeen kaivattua tukea ja apua. Isoisä käy koululla muutamana päivänä viikossa, välitunneilla hänelle on helppo tulla puhumaan tai kyselemään. Lapset arvostavat vanhemman henkilön läsnäoloa ja huomiota.
Ett barnvänligare Helsingfors, en bättre Metropol, förutsätter nya, fördomsfria tankar kring barn och välmående. Det lönar sej inte att frånse, att simhallar och köpcentrum är miljöer barnen själva helst väljer. Det gäller bara att fundera över varför det är så och på vilket sätt stadens barn- och ungdomsverksamhet kan utvecklas så att barnen trivs också där.
Tack – Kiitos
Artiklar & Insändare
- Kolumn Läraren 27.8.10:Falsk anspråkslöshet?
- Hbl:juni 2010 Gymnasieplatserna i Hfors
- Kolumn Läraren 27.5.10:Demokratin överlever bara om vi väljer den
Tal
- Tal i stadsfullmäktige 23.6.10
- Tal 2.6.10: Servicenätet i Helsingfors
- Tal Stge: Skatuddshotellet 7.4.10
Kontakta mig
- maria.bjornberg-enckell [a] sfp.fi
- 040 774 6797
- Läs min blogg »