<< Tillbaka

---

Kolumn Läraren 27.5.10:Demokratin överlever bara om vi väljer den

För ett decennium sedan, som redaktör vid FST5, minns jag ett samtal med en av kollegerna på aktualitetsredaktionen. Vi talade om 1930-talet och den dåtida politiska och kulturella atmosfären. Jag hade läst in mej på Klaus Mann, son till nobelpristagaren Thomas Mann. Familjen hörde till de första som såg sej tvingade att fly hemlandet efter nazisternas valseger. Diskussionen utgick från vilka omständigheter som kunde leda till ett läge där flera europeiska länder, så som på 30-talet, skulle välja totalitärt styre istället för det demokratiska systemet. Det var inte bara de stora ekonomiska svårigheterna, utan också det faktum, att diktatorerna uppfattades komma med lösningar på de stora problemen. Nazisterna uppfattades sannolikt av flertalet tyskar kunna erbjuda något positivt i ett svårt och utsatt socialt och ekonomiskt läge. Kanske fick ändamålet helga medlen, kanske gick man något motvilligt in för dem som trots allt ingav en känsla av nya tag i en gammal värld? Det är ju ofta känslorna som styr oss också när vi fattar beslut om hur vi röstar i val. Intuition och känsla är kraftfulla mänskliga egenskaper, som ofta leder rätt, men också fel.

Då diskussionen fördes någon gång under 90-talet, hade vi kommit ur den föregående recessionen och tongångarna från 30-talet kändes intressanta, men mycket avlägsna och främmande. Ett drygt decennium senare är jag inte längre säker på hur långt avståndet till atmosfären av främlingsfientlighet och allmän samhällelig oro är. Den ekonomiska recession vi idag befinner oss i är allvarlig, arbetslösheten hög och de miljökatastrofer som skett eller som hotar, är betydande. Tidningarnas anonyma nätspalter är fulla av hatiska, oroliga och förvirrade kommentarer. Valfinansieringshärvan därtill har försämrat tilltron till den finländska demokratin.

Lyckligtvis finns det idag också många positiva faktorer. Alla barn går i skola och har tillgång till god utbildning. Den blixtsnabba informationsspridningen och nätverklighet vi lever i innebär trots allt en samhällelig öppenhet som aldrig tidigare existerat. Det går att snabbt ta del av de beslut som fattas och det finns redskap för att snabbt och på fredlig väg uttrycka sin åsikt. På grund av Greklands ekonomiska problem tvingas EU gå in för närmare samverkan, vilket också kan innebära en förstärkning av det fredsprojekt EU från början var tänkt att bli. Trots att man ofta uppfattar motsatsen, ökar de medel som stat och kommuner i Finland använder på social- hälsovård och på utbildning fortsättningsvis, också i år.

Det viktigaste för demokratin är ändå individen och hennes val, att vi känner till våra rättigheter, våra skyldigheter och att vi är beredda att delta. Vi måste kunna beskriva samhället för barnen så, att de förstår sin delaktighet. När alla hem inte ens klarar av vården av barnen, flyttas delvis också fostran – vill vi det eller ej – till samhället. Genom skolorna når vi alla barnen, och därmed hamnar lärarna i nyckelställning. Demokratin överlever om vi väljer den, och framför allt om vi känner till vad alternativen kunde innebära.

---